Mot Visborgsslätt

Prolog

1986 ryckte den blivande volontären, Allan Eskelund, in vid Kungliga Gotlands infanteriregemente, I 18. Han hade fått sig tillsända trenne järnvägsbiljetter. Den första gällde från Tjuls i Eskelhem där han klev på tåget till Roma. I Roma bytte han tåg till Visby. På Södra station klev han av och gick över Södra byrummet till Visby–Västerhejde station, som låg i hörnet Visborgsgatan–”Ravinstigen”, för den sista resan ut till Visborgsslätt.

Officersmässen Visborgsslätt var klar 1905. I ett reportage i Gotlands allehanda beskrevs den vackra våningen. Boaseringen i matsalen var gjord av ”Snickerifabriken” i Visby.

Dessa två episoder fick mig att söka kunskap om järnvägen i Visby och Snickerifabriken på Söder i (1900-talets) seklets barndom.

Mot staden (Årtal inom parantes = invigningsår)

Jag tänker berätta om järnvägsspåren i Visby, som de såg ut på 1930-talet, spår som inte längre finns.

Men ska man berätta om Järnvägen på Gotland så ska man naturligtvis börja i järnvägsmetropolen Roma. Här löpte spåren samman från Burgsvik i söder, Slite i nordost och Hablingbo i sydväst. Spåret från Burgsvik (1908) gick via Havdhem (1900) till Hemse (1878). Ronehamn hade anslutning hit 1903-1918.

Från Hablingbo (1924) gick ”Västra stambanan” via Eksta, Levide, Klintehamn (1898), Eskelhem (Tjuls) och Isums till Roma. Banan lades ner 1953.

Från Slite (1902) gick Östra banan via Bäl och Dalhem. Banan lades ner 1953.

Från Roma rullade tåget förbi Barlingbo, under viadukten öster ”VOK-stugan”, passerade SVAJDE, över ”Follingboväg” rakt genom hästhagarna vid Travbanan, ner genom skogen norr om ”Linds blomsterhandel” och Furulund, vidare genom ”Säveskolan” och cykelstigen ner till ”Överskottsbolaget”, tidigare Järnvägs- och miloverkstad, fram till Södra station, Centralstationen i Visby.

I korsningen Östra Hansegatan–Järnvägsgatan gick ett stickspår in till Fole mekaniska verkstad som bland annat tillverkade järnvägsvagnar. Fole mekaniska verkstad startade 1894. Den minnesgode kommer kanske ihåg Bilcitys bilverkstad på 1960-talet, i dag ”Visbytvätten”.

Norrut heter ändstationen Lärbro (1921). Via Tingstäde (1899), Martebo, Väskinde (1896) gick järnvägen tvärsöver ”Flygplatsen” bakom ”Bingerskvarn” och ”Arkivcentrum” rakt genom ”GA-huset”, bakom ”Svenska spel” till Östra station utanför Österport. Stationen var klar med bommar 1898. En Taxistation har intagit dess plats men två träd har överlevt?

Från Östra station gick spåren via ”gång- och cykelbanan” bort förbi stallarna utanför Kajsarporten till Södra station.

Den första motorvagnen kom 1932
De första rälsbussarna kom 1945/46
Järnvägsverkstaden lades ner 1954.

Avgång Visby hamn

Även från havet kunde man i Visby hamn ta tåget till Visby Södra station och Visborgsslätt.
Spåret provkördes den 14 november 1877.
Stationen i hamnen heter idag ”Hamnplan 5”.
I hamnen fanns ett stort antal spår.

Ett spår gick ut på Norra vågbrytaren, därifrån kunde tåget backa bort mot ”Kallbadhuset” och sedan köra ut på ”Holmen”. Ett stickspår gick in till ”Maltfabriken”.
Huvudspåret från staden slutade vid ”Donnersgatan”. När båten ankom till VISBY, kunde man ta tåget eller rälsbussen från ”Hamnstation”. Spåret gick längs med inre hamnbassängen, passerade sydvästra hörnet av fängelsemuren, gick upp genom ”Pallisaderna”, över järnvägsbron i ”Ravinen” och upp till ”Cementfabriken/Lantmännen”.
Där bytte man spår och följde sedan ”Ravinstigen” upp till ”Södra byrummet” och ”Visby Södra station”. På Södra byrummet fanns flera spår: Hamnspåret, Visby-Västerhejde järnväg samt tidigare stickspår intill ”Snickerifabriken” (idag Södertorgs Järn AB).

Visby – Västerhejde järnväg

Stationen låg i kilen mellan ”Visborgsgatan” och ”Ravinstigen”. Idag ligger där en elcentral.

Rälsen söderut gick ovanför ”Ravinstigen” på pallkanten utanför ”Högan” och söderut innanför kvarnarna ”Lågan”, ”Kärringen” och ”Plågan” längs ”Söderväg” bort till Bilcityrondellen. I dess sydöstra hörn kan man i den nergrävda järnvägsvallen, följa spåret bort mot ”Slätten”.
Vid hållplats Visborgsslätt finns ännu ”pålen” av järnvägsräls där tågtidtabellen anslogs.
Här gick spåret in till Visborgsslätt (mittemot kasern 2).

Visby–Västerhejde järnväg söderifrån

Hallvards station var slutstation för banan.
Stationen uppfördes 1915. Här fanns vändskiva, stickspår och betvågar. Trafiken startade 1912.
Från Hallvards rullade tåget via ”Nygårds”, ”Axelsro” och ”Kneippbyn” in till ”Visborgsslätt” och ”Staden”.
Trafiken slöt 1939.

Epilog

Gotlands järnvägar övertogs av Statens järnvägar 1947 och avvecklades från och med september 1960. Sista tåget på G J avgick från Andelsslakteriet till Visby hamn i maj 1962.

Snickerier på Söder

”Snickerifabriken” på Södra byrummet startades av byggmästare J A Bengtsson vid sekelskiftet 1900. Byggnadslovet hade beviljats 1895. Den första snickerifabriken brann ned 1907 men byggdes upp i det närliggande kvarteret.
Företaget gick i konkurs 1909 men övertogs av sonen och drevs vidare till 1937.
I detta, Visby träförädlings AB, tillverkades träpanelen i Officersmässen 1905, liksom till det nya lasarettet 1903.
Det skulle förvåna mig om inte träpanelen i den 1910 nybyggda matsalsdelen i Frimurarlogen också tillverkats av detta Snickeri. Panelen är snarlik.

Snickerifabriken Södervärn

Samuel Larsson & Co startade 1909 en större fabrik på Norr. När denna ödelades i brand flyttades verksamheten till kvarteret mittemot Fole mekaniska verkstad på Stenkumlaväg och fick då tillgång till det stickspår av järnvägen som där passerade. Byggnadsproduktion AB övertog så småningom lokalerna och senare byggdes Riksbyggens kontor på platsen.

AB K.G. Ahlqvist

Bostadshuset vid jordbruksfastigheten ”SÖDERVÄRN” är uppfört år 1900. 1930 sålde Petrus Johansson fastigheten till Axel Emil Nilsson som i sin tur avyttrade till byggmästare Knut Holmberg.

Holmbergs företag grundades på 1920-talet och i början på 1940-talet inköptes fastigheterna Södervärnsgatan 19 och 21 där snickeri och kontor etablerades.

Holmberg ägde även Österby brädgård och ett asfaltsverk. K.G. Ahlqvist övertog företaget 1964.

Snickeridelen såldes 2007 till Visby snickeri.

När man läser räkenskapsboken från 1941-42 inser man att Krigsmakten med depån i Visby och de många fältposterna på landet var en betydelsefull kund.
Nuvarande ägare är Peter Ahlqvist, sonson till Rorjängare Ahlqvist som bodde i vägskälet mellan gamla Träkumla och Stenkumla vägar söder P 18.

Visby 2009-02-08

Svante Hagström

Källor

Gotlands järnvägar – Kvarnstedt J

Ångspårvägen Visby– Visborgsslätt–Hallvards – Ragnar M

Räkenskapsbok K. Holmberg snickeri 1941-42

Svenska gods och gårdar 1940. Vår hembygd Gotland 1995

Gotlands läns och adresskalender 1895-1935 L A*)

Telefonkatalog Gotland 1900-1965 L A

Karta Visby stad 1914 Lantmäteriet akt 09-VST-123

Karta Visby stad 1934, 1939 och 1968

Visby stads minnesskrift 1970. Staden utanför murarne 2008

Visby förr i tiden – Falk V

Ritningar Visby stads byggnadsnämnd F1A:309

Kastanjen 1-2 L A

*) L A - Landsarkivet